söndag 20 maj 2012

Den otroliga historien om det jättestora päronet

Genom Booked fick jag och barnen möjlighet att läsa Den otroliga historien om det jättestora päronet av Jakob Martin Strid.
   Blotta tanken att recensera en bok jag läst med mina barn, känns oerhört tilltalande. I regel läser vi alltid något innan läggdags. Oavsett om det är en Bamse-serie, en läsläxa, en saga med få bilder eller en bilderbok känns det nästintill alltid som en trevlig stund på dagen innan det är dags att avsluta. Sen vill vi ju gärna grundlägga ett tidigt läsintresse för våra barn. Ett intresse som förhoppningsvis föds ur denna mysiga stund innan läggdags.
   Ofta försöker jag att smådramatisera det jag läser med barnen. Så även med Den otroliga historien om det jättestora päronet. Historiens upplägg är som gjort för att läsas med olika dialekter och olika styrka i rösten. Under större delen av boken var vi verkligen där i boken. Inte i soffan och läste. Så stark är Jakob Martins Strids text och bild.
   I Solköping som känns som ett alldeles unikt hopkok av Richard Scarys, Sven Nordqvists och Jan Lööfs världar, bor Mitcho och Sebastian. 
   En dags när Mitcho som vanligt sitter och metar och Sebastian sitter och läser tidningen får Mitcho en flaskpost på kroken. Inuti flaskposten hittar de båda vännerna ett brev från en person som de förmodar är stadens försvunne borgmästare: Jeronimus Bergström Severin Olsen. I folkmun kallad J.B.
   I brevet berättar J.B att han hittat den mystiska ön och att han gjort en fantastisk upptäckt. Om de båda vännerna planterar ett frö som han även skickat med i flaskposten kommer de att förstå vad han menar...
   Efter detta, förvisso inte unika men fullt fungerande intro, drar sen historien igång. Och vilken historia sen! 
   I en väl avvägd uppdelning mellan text och bild ger oss Jakob Martin Strid en bilderbok som tillhör det absolut bästa jag någonsin läst i barnboksväg. Här finns underbara dialoger, fantastiska maskiner och ett underbart äventyr. Författaren flörtar dessutom hejvilt med den vuxne läsaren när han slänger in referenser till annan litteratur som t.ex Totoro, som står på en hylla hemma hos Mitcho och Sebastian.
   Jag gillar även greppet att Solköping är en påhittad stad, men för att nå Den mystiska ön måste man korsa Atlanten. Vad är verklighet och vad är påhittat? Genom att blanda in verkliga namn i sin egen värld sår Martin Strid ett tvivlets frö inom oss.
   Den otroliga historien om det jättestora päronet är med sina 105 sidor en klockren investering för småbarnsföräldrar med barn i 6-9 år åldern. Yngre barn kan säkert tycka om den, inte minst för de detaljerade bilderna, men ska man förstå handlingen fullt ut bör man minst ha fyllt 6.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar