Tjärven

Trots att John Ajvide Lindqvist sålt tusentals exemplar av sina böcker i Sverige och utomlands har hans senaste verk Tjärven, sålt i endast ett hundratal exemplar. Om detta beror på att John Ajvide Lindqvist valt att ge ut boken endast som e- och mp3-bok och dessutom på annat förlag, låter jag vara osagt. Men synd är det, för Tjärven har fler kvalitéer än mycket annat Ajvide Lindqvist skrivit.

Grundstoryn är enkel: 7 gymnasiekompisar träffas för att tillsammans fira midsommar långt ute i havsbandet på en fyrö vid namn Tjärven. 25 år har passerat sen de tog studenten och nu är det dags att återknyta banden och uppdatera varandra om vad som hänt sen sist. Allting går bra fram tills dess att gruppen blir rånade på den båt som de färdats i. Rånarna tar dessutom gruppens alla mobiltelefoner.

Redan där kunde egentligen Ajvide Lindqvist ha stannat och låtit de olika karaktärerna fundera över sina olika levnadsöden och kanske i ren Flugornas Herre-anda, ge sig på varandra. Och det skulle ha varit läskigt nog. Men nej, Ajvide Lindqvist strävar i denna bok efter en rak, enkel och rå handling. Därför slänger han raskt in ett gäng hjärntörstande zombies som kravlar sig upp ur havet och därmed kan berättelsen starta på allvar.

Valet av plats för denna nutida zombiebok kunde inte valts bättre. Känslan av utsatthet är verkligen total. Känslan späs dessutom på av den fyr som finns på ön. En fyr som kan erbjuda skydd, men som givetvis är låst. Som om detta inte är nog, sitter en av huvudpersonerna i rullstol. Ett färdmedel som oftast är klumpigt på obebodda öar långt ute i havsbandet. Ja, ni fattar va? Det är dags för tuggfest…

Jag har inte sett överdrivet mycket zombie-filmer, men vågar ändå påstå att skulle denna lång-novell filmatiseras, skulle det bli en alldeles fantastisk läskig liten sak. Som alltid är mycket upp till regissören och manusförfattaren. Men efter att ha sett Låt den rätte komma in, kan jag lugnt säga att Ajvide Lindqvist både kan skriva romaner och manus till film.

Eftersom Tjärven är en e-bok fick jag läsa den på min iPhone. Idealet hade givetvis varit att läsa den på en iPad, men eftersom jag inte äger en sådan, fick jag hålla tillgodo med min iPhone. Upplevelsen att läsa så korta snuttar med text i taget var märklig. Förmodligen hade det varit ännu märkligare om jag läst ett mastodontverk på detta sätt. Men just denna långnovell funkade faktiskt på en liten skärm. Att bulla upp sig i sängen med släckt lampa och endast iPhonen som ljuskälla bidrog en del till stämningen.