onsdag 23 januari 2013

En man som heter Ove

För mig finns det några regler som är allmängiltiga. En sådan är att när jag läser en bok, och i förväg tror mig veta vad den handlar om, och den sedan visar sig handla om något helt annat, så är det oftast en bra bok. En man som heter Ove är just en sådan bok. Den börjar på ett sätt och invaggar en i en slags trygg föreställning om hur bokens handling ska utvecklas. Men ingenting är som det ser ut och snart inser man att det ska bli ett antal turer och vändningar innan boken tar slut.
   Bokens författare Fredrik Backman är mest känd sina både humoristiska och ibland djupt insiktsfulla krönikor på Cafés hemsida. Förutom att skriva krönikor och En man som heter Ove har Fredrik Backman lyckats med mästerstycket att ge ut ännu en bok under år 2012, nämligen Saker min son behöver veta om världen. En bedrift som så vitt jag vet är oerhört sällsynt (om det någonsin inträffat innan?).
   En man som heter Ove handlar om den mest sura och bittra gubbe som går att hitta i ett radhusområde. Vid 59-års ålder blir han förtidspensionär och har då än mer tid att se till att lag och ordning upprätthålls i den bostadsrättsförening där han bor.
   Varje morgon tar en Ove en inspektionsrunda. Rycker i garagedörren tre gånger, inspekterar så ingen parkerat cykeln utanför cykelförrådet etc. etc. Ove är en händig karlakarl som upprätthåller den lag och ordning som anser måste finnas i en bostadsrättförening. 
   Men så en dag dyker Parwaneh, en gravid kvinna med utländsk härkomst upp i Oves liv. Med sig har hos sin icke backkunnige man Patrik. Genom att backa sönder Oves brevlåda får de hans odelade uppmärksamhet och efter det är ingenting sig likt i bostadsrättföreningen. Parallellt med berättelsen om Ove och hans nya grannar löper en mörkare historia om hur Ove har överlevt sin hustru. Två historier berättade sida vid sida. Två sidor av samma mynt.
   En man som heter Ove berörde mig djupt. Troligen mycket beroende på att den utspelar sig i ett radhusområde liknande det jag bor i just nu, men även för att Fredrik Backman är en briljant författare med framtiden för sig.   

1 kommentar:

  1. Backman verkar inte göra någon besviken. Själv avgudar jag honom :)

    SvaraRadera