Delirium

I en värld där kärlek räknas som en sjukdom och ett brott, växer Lena Haloway upp. När man först träffar henne är det 95 dagar kvar tills hon ska fylla 18 och därmed genomgå en operation för att bli permanent vaccinerad mot den hemska sjukdomen Deliria.
  Men under hennes utvärdering (ett slags test för att mäta hennes kunskap och värderingar) händer något oväntat som gör att hon börjar tänka. Dels får Lena ett bevis för att ”De ogiltiga” verkligen existerar (en term som används för de människor som vägrat genomgå behandlingen mot Deliria) dessutom får Lena under utvärderingen ögonkontakt med den unge vakten Alex. Trots att han är botad beter han sig på ett sätt som gör att Lena och hennes vän Hana dras till honom. Det visar sig snart att Alex inte riktigt är den han utger sig för att vara. Trots att han bär det signifikanta ärret som alla botade bär, beter han sig på ett sätt som gör att han och Lena oundvikligen dras till varandra.
  De sanningar om sjukdomen deliria som Lena under hela sin uppväxt sett som självklara, börjar plötsligt att naggas i kanten och de botade släktingarna runt Lena känns inte längre så botade som de en gång gjorde.

Trots en förhållandevis seg inledning och en ganska lång sträcka innan något händer på allvar är Delirium av Lauren Oliver en läsvärd bok. Här finns tankar kring sådant som jag alldeles för sällan funderar kring själv. Varför behöver vi människor kärlek och hur skulle världen se ut om kärlek inte fanns?
Vissa passager i boken är oerhört imponerande och välskrivna. I synnerhet de passager där Oliver lyckas förmedla Lenas kluvenhet inför vad hon är upplärd att tycka och sen i själva verket känner. Denna känsla när förnuftet bryter ner år av indoktrinering lyckas Lauren Oliver förmedla starkt och bra, vilken är en bedrift i sig.

Det riktigt råa och karga som jag personligen gillar med dystopier lyser med sin frånvaro, men kommer troligen att beröras mer i del 2: Pandemomium som utkommer på svenska 2013.